jag kan titta på dig för evigt

 
 
detta konstiga liv. sitter och äter kycklingsoppa efter jobbet och tänker bara på hur underligt allting är. snart har jag jobbat fem månader på mitt jobb här i australien. det är redan det jobb jag haft längst i hela mitt liv. kanske håller man på att växa upp lite. jag har det så himla bra här. jag älskar mina vänner, mina kollegor, mina kunder på jobbet, mitt hus, mitt kvarter, och jag kan fortsätta i all evighet. 
jag vill verkligen stanna. fina vänner i sverige. jag älskar er men jag vill verkligen stanna. detta är inte på grund av något speciellt, eller någon speciell (förutom julia hadin), utan det handlar om att jag kan inte tänka mig något liv bättre än det jag fått ett smakprov på här. 
det enda dåliga med den här staden är att det finns så löjligt mycket att hitta på varje dag, att jag lider av kronisk sömnbrist. därför stundar nu en tupplur. puss 

sånt som händer



han viskade en utdraget förlåt in i mitt vänstra öra och sa två gånger att jag skulle höra av mig om jag ville ses.
jag blundade eller tittade upp på trädkronorna. jag ville bara att han skulle gå, för jag visste att det inte var någon mening i att hålla fast i något som jag ändå skulle bli tvungen att vänja mig av vid.
innan hade jag sagt att jag önskade att han ville ha mig lika mycket som jag ville ha honom. förlåt, svarade han.

vacances!!!



hej! jag bokade en veckas solsemester i cairns nu. åker 13 juli. det trodde ni inte va. men det är ju faktiskt vinter i australien. så lite semester ska man väl få unna sig. åh vad skönt det ska bli att komma ifrån sydney. även om jag älskar den här staden så mycket, så är det alldeles för rörigt här just nu. jag vet varken upp eller ner eller ut eller in. eller varför eller vad som ska hända. men idag är det fredag, och jag ska sova tolv timmar inatt. och imorgon ska jag ut och dansa.

lyssna på festmusik, då känns det inte lika mycket



saker som hänt:
- flyttat till sydney
- suttit i parker och druckit blodapelsinläsk
- festat och tackat nej till mängder av förslag
- sårat på bästa möjliga sätt
- stapplat hem genom north sydney klockan två på natten
- jobbat hårt och lärt mig göra kaffe
- upptäckt hur dålig jag är på att flirta
- blivit kär
- gjort slut och tvingat mig själv att kasta ut killen jag verkligen vill vara med
- gråtit en hel vecka
- bosatt mig och inte haft en tanke på att åka hem
- täckt ett stort trä-g med vita paljetter
- fått oerhört oerhört fina vänner
- känt mig lyckligt lottad
- fått sand överallt
- varit med om helt galna ute- och innekvällar med redferngänget
- blivit sjuk av inbrottstrauma
- spenderat alldeles för mycket pengar på att äta ute. men det är ju så gott
- varit så tacksam för julia hadin så det inte är klokt
- insett att man måste våga här i livet
- varit så himla glad över att jag faktiskt nästan alltid vågar
- mognat förbi mig själv
- mognat förbi 26-åriga killar
- fått veckorutiner
- inte sett en enda orm
- haft svårt att tänka mig ett liv utan alla som finns här

ärligheter ärligheter ärligheter ärligheter

att hamna i en situation man inte kan skriva sig ur. det suger. jag förstår ingenting. 
kan inte ens skriva om det. kopierar från min dagbok istället. ingen som läser den här bloggen ändå.



Onsdag 30/5: Att ligga och gråta i sin säng, inte för att man har någonting alls att gråta över.

Utan för att man saknar någons närvaro så himla mycket.

Och för att man bara vill skrika MEN JAG VILL HA DIG, OCH JAG VET ATT DU VILL HA MIG, KAN VI INTE BARA FÅ VARANDRA DÅ????

Ut genom fönstret så alla hör vill jag skrika att han är min.



sen hade jag ju visst saker att gråta över. men det ignorerade jag ju då.

kuk kuk kuk såhär svårt har det inte varit på länge.

fel bara

det är bara fel.

RSS 2.0